I studier har smala personer sjuttio procent h\u00f6gre niv\u00e5er av olikartade tarmbakterier \u00e4n de som \u00e4r \u00f6verviktiga. I genomsnitt tenderar folk i USA att ha mindre olikartade bakteriekolonier \u00e4n de fr\u00e5n mindre utvecklade delar av v\u00e4rlden. V\u00e5r tarmflora verkar vara en nyckelfaktor i kampen mot \u00f6vervikt.<\/p>\n\n\n\n Forskare har tittat p\u00e5 tarmfloran hos tvillingar och uppt\u00e4ckt att identiska tvillingar hade mer liknande niv\u00e5er av tarmbakterier j\u00e4mf\u00f6rt med icke-identiska tvillingar. Detta p\u00e5visar att mikrofloran beror p\u00e5 naturen snarare \u00e4n n\u00e4ringen. De identifierade ett s\u00e4rskilt bakteriesl\u00e4kte som var mycket \u00e4rftligt och som var mycket mer ben\u00e4gen att uppt\u00e4ckas hos smala personer. Det fanns faktiskt en m\u00e4rkbar skillnad i vikt mellan tvillingar, forskarna kunde precist f\u00f6rutsp\u00e5 vem av dem som var \u00f6verviktig genom att helt enkelt titta p\u00e5 deras tarmbakterier (2).<\/p>\n\n\n\n S\u00e5 vad \u00e4r den h\u00e4r ‘smala bakterien’ och var kan jag f\u00e5 tag p\u00e5 den? H\u00f6r jag dig ropa. Den kallas finurligt f\u00f6r Christensenellaceae<\/em>\u00a0och att ha massor av den i dina tarmar \u00e4r kopplat till att vara smal. till skillnad mot l\u00e5ga niv\u00e5er av den som associeras med \u00f6vervikt.<\/p>\n\n\n\n I studier d\u00e4r proven inneh\u00e5ll av den smala bakterien transplanterades till tarmarna p\u00e5 m\u00f6ss gav det ett skydd mot \u00f6vervikt.<\/p>\n\n\n\n “V\u00e5ra uppt\u00e4ckter visar att s\u00e4rskilda grupper av mikrober som lever i v\u00e5ra tarmar kan skydda mot \u00f6vervikt – och som influeras av v\u00e5ra gener. Den m\u00e4nskliga mikrofloran representerar ett sp\u00e4nnande nytt \u00e4mne f\u00f6r \u00e4ndringar och behandlingar inriktade p\u00e5 att bek\u00e4mpa \u00f6vervikt.”<\/em><\/p>\n\n\n\n De goda nyheterna \u00e4r att den breda majoriteten av oss (s\u00e5 m\u00e5nga som 96%) har en del christensenellaceae<\/em>\u00a0i v\u00e5rt matsm\u00e4ltningssystem. Individuella niv\u00e5er \u00e4r delvis ingraverade i v\u00e5ra gener men det finns s\u00e4tt att ge dina h\u00e4lsosamma bakterier f\u00f6rst\u00e4rkning p\u00e5, oavsett ditt genetiska arv.<\/p>\n\n\n\n Den exakta mekanismen f\u00f6r hur mikrober p\u00e5verkar vikten \u00e4r inte helt klarlagt. Forskare har antagit att det kan p\u00e5verka f\u00f6rm\u00e5gan att bearbeta mat, vilket f\u00f6r\u00e4ndrar kroppens f\u00f6rm\u00e5ga att extrahera n\u00e4rings\u00e4mnen och kalorier. S\u00e4rskilda bakterier kan \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e5r insulink\u00e4nslighet, vilket skyddar oss mot diabetes och stimulerar kroppen att br\u00e4nna fett ist\u00e4llet f\u00f6r att lagra det runt v\u00e5ra h\u00f6fter.<\/p>\n\n\n\n Din kropp producerar ett hormon som kallas f\u00f6r ghrelin, som talar om f\u00f6r dig att du \u00e4r hungrig och beh\u00f6ver \u00e4ta. Vanligtvis efter en m\u00e5ltid faller hormonniv\u00e5erna s\u00e5 att behovet av att \u00e4ta minskar. Bakterien Helicobacter Pylori verkar vara involverad i den h\u00e4r processen. Det \u00e4r en mikrob som det frekvent rapporterats om i h\u00e4lsonyheter d\u00e5 den \u00e4r kopplad till mags\u00e5r och magcancer. Antibiotikabehandlingar har hj\u00e4lpt med att kapa infektionskvoten med femtio procent, vilket \u00e4r bra ifall du lider av d\u00e5lig matsm\u00e4ltning, men d\u00e5liga nyheter f\u00f6r fettmaniv\u00e5erna. Utan H Pylori verkar det som att hungerhormonet stannar p\u00e5 h\u00f6ga niv\u00e5er, till och med efter en ordentlig m\u00e5ltid vilket g\u00f6r att du forts\u00e4tter att \u00e4ta (3).<\/p>\n\n\n\n Aktivitet, kost och antibiotika kan alla p\u00e5verka dina tarmbakterier. Du beh\u00f6ver inte ens ordineras antibiotika f\u00f6r att lida av deras effekter. Livsmedelsindustrin f\u00f6rlitar sig p\u00e5 l\u00e4kemedel f\u00f6r att h\u00e5lla boskap friska och infektionsfria. \u00c5ttio procent av amerikansk antibiotika anv\u00e4nds faktiskt f\u00f6r att behandla djur och inte m\u00e4nniskor. Det betyder att vi dagligen matar dem med maten vi \u00e4ter, vilket kan st\u00f6ra den sk\u00f6ra bakteriebalansen i v\u00e5ra tarmar (4).<\/p>\n\n\n\n Antibiotikas p\u00e5verkan har demonstrerats i studier p\u00e5 m\u00f6ss. M\u00f6ss som gavs en fettrik kost gick upp i vikt, m\u00f6ss som gavs antibiotika gick \u00e4ven de upp i vikt men det var m\u00f6ss som fick b\u00e5de och som blev ordentligt feta (5). Och n\u00e4r vi utredde historiken av fettepidemin s\u00e5 korrelerar den med expanderingen av intensivt jordbruk och anv\u00e4ndandet av antibiotika i djurfoder. N\u00e4r man tittar runt om i v\u00e4rlden s\u00e5 tenderar l\u00e4nderna som anv\u00e4nder det h\u00e4r tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet f\u00f6r boskapsuppf\u00f6dning ha en st\u00f6rre del av \u00f6vervikt.<\/p>\n\n\n\n F\u00e5 inte panik om viktproblemen ligger i sl\u00e4kten. \u00c4ven dina tarmbakterier p\u00e5verkas av genetik, s\u00e4ttet du lever ditt liv p\u00e5 och maten du \u00e4ter kan ha en stor p\u00e5verkan p\u00e5 din bakteriebalans s\u00e5 att du kan g\u00f6ra skillnad och g\u00e5 ner i vikt.<\/p>\n\n\n\n Fiber f\u00f6rst<\/strong>: att v\u00e4lja en v\u00e4xtbaserad och fiberrik kost har visat sig h\u00f6ja niv\u00e5erna av bilophila, en typ av h\u00e4lsosam bakterie. Fiber ger n\u00e4ring \u00e5t mikroberna i v\u00e5ra tarmar, s\u00e5 v\u00e4lj massor av frukt, gr\u00f6nsaker och fullkornsalternativ. Livsmedel som inneh\u00e5ller prebiotika till\u00e5ter dina bakterier att frodas, s\u00e5 \u00e4t bananer till mellanm\u00e5l och addera vitl\u00f6k och purjol\u00f6k i dina m\u00e5ltider.<\/p>\n\n\n\n V\u00e4lj mat med levande kulturer<\/strong>: aktiv och fermenterad mat \u00e4r fullpackade med levande kulturer. Levande yoghurt, kefir, sauerkraut, miso och r\u00e5a ostar kommer alla att fylla p\u00e5 dina tarmbakterier.<\/p>\n\n\n\n Ta ett dagligt kosttillskott<\/strong>: det kan vara klurigt att f\u00e5 i sig den m\u00e4ngd levande kulturer<\/strong><\/a> som din kropp beh\u00f6ver fr\u00e5n en modern kost. Om du har sv\u00e5rt med kefir och kimchi, ta d\u00e5 kosttillskott med levande kulturer<\/a><\/strong> dagligen – och f\u00f6rvara dem i en sval milj\u00f6 s\u00e5 att de h\u00e5ller sig aktiva.<\/p>\n\n\n\n Skippa sockret<\/strong>: f\u00f6r mycket socker kan mata de onda mikroberna och st\u00f6ra den sk\u00f6ra balansen i tarmfloran, och g\u00f6ra dig uppbl\u00e5st, sl\u00f6 och \u00f6verviktig. Sk\u00e4r ner p\u00e5 det raffinerade sockret f\u00f6r att m\u00e5 b\u00e4ttre och se b\u00e4ttre ut, p\u00e5 insidan och utsidan.<\/p>\n\n\n\n B\u00f6rja r\u00f6ra p\u00e5 dig<\/strong>: en session p\u00e5 gymmet fungerar inte enbart f\u00f6r dina muskler, \u00e4ven ditt tarmsystem drar f\u00f6rdel av det. Att vara aktiv som barn har en ordentlig p\u00e5verkan p\u00e5 dina tarmbakteriers m\u00e5ngfaldhet (6) men det \u00e4r aldrig f\u00f6r sent att b\u00f6rja. Regelbunden tr\u00e4ning som vuxen kan \u00e4ven g\u00f6ra skillnad, med studier som visat att rugby-spelares avf\u00f6ring inneh\u00f6ll fler olikartade bakterier \u00e4n deras mindre atletiska motparter (7).<\/p>\n\n\n\n Om du \u00e4r som jag och b\u00f6rjade frenetiskt googla efter “christensenellaceae-kosttillskott” <\/em>efter att ha l\u00e4st forskningen. D\u00e5 m\u00e5ste jag tyv\u00e4rr g\u00f6ra dig besviken. Just nu kan du v\u00e4lja ett generellt levande kultur-tillskott och jobba f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra din tarmh\u00e4lsa med kost och livsstilsval, men du kan inte poppa fram ett piller med smalbakterier. Men det kan finnas ett annat s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00f6ja dina niv\u00e5er. <\/p>\n\n\n\n Forskning inom fekala transplantationer utvecklas fort, d\u00e4r f\u00f6respr\u00e5karna h\u00e4vdar att det kan vara svaret p\u00e5 viktproblemen. Det anv\u00e4nds f\u00f6r att bek\u00e4mpa tarmsystemets superbakterier som clostridium difficile. Men en smal kvinna som f\u00e5r en transplantation fr\u00e5n hennes \u00f6verviktiga dotter m\u00e4rkte att hon som f\u00f6ljd bubblade upp i vikt (8). K\u00e4nns det l\u00e5ngs\u00f6kt? Forskare har faktiskt sett liknande resultat hos m\u00f6ss, d\u00e4r smala m\u00f6ss g\u00e5r upp i vikt efter att ha f\u00e5tt i sig tarmbakterier fr\u00e5n \u00f6verviktiga m\u00f6ss. I en nederl\u00e4ndsk studie hj\u00e4lpte fekala transplantationer fr\u00e5n smala donatorer individer med metaboliska syndrom att \u00f6ka insulink\u00e4nsligheten (9) (10).<\/p>\n\n\n\n Kan n\u00e5got s\u00e5 simpelt som bajs verkligen hj\u00e4lpa oss i striden mot fettma? Det finns massor av internetsidor som s\u00e4ger det, samt som \u00e4ven ger instruktioner f\u00f6r hur man sj\u00e4lv g\u00e5r till v\u00e4ga. Men innan du \u00f6verkommer denna \u00e4ckliga faktor och beger dig till din smala v\u00e4ns hem med en potta, en mixer och en spruta, t\u00e4nk om. Du kan \u00f6verf\u00f6ra bakterier som \u00e4r farliga, som skadar ditt tarmsystem eller potentiellt utl\u00f6sa andra sjukdomar. Sanningen \u00e4r den att vi inte vet tillr\u00e4ckligt om ingreppet \u00e4nnu. Det \u00e4r s\u00e4krare att v\u00e4nta p\u00e5 att forskningsbevis ska tas fram, och medan du v\u00e4ntar kan du anv\u00e4nda din kost och kosttillskott f\u00f6r att ge dina tarmar en s\u00e4ker bakteriell f\u00f6rst\u00e4rkning.<\/p>\n\n\n\n Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n Vi vet alla varf\u00f6r man blir fet, g\u00f6r vi inte det? Vi har f\u00e5tt det inpr\u00e4ntat i oss obevekligt att allt handlar om att \u00e4ta f\u00f6r mycket och r\u00f6ra sig f\u00f6r lite. Om kilona staplas p\u00e5 h\u00f6g s\u00e5 handlar det om att vi \u00e4r glupska eller lata. Eller kanske inte. Forskare b\u00f6rjar uppt\u00e4cka att det…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":152992,"comment_status":"closed","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_kad_blocks_custom_css":"","_kad_blocks_head_custom_js":"","_kad_blocks_body_custom_js":"","_kad_blocks_footer_custom_js":"","_kad_post_transparent":"","_kad_post_title":"","_kad_post_layout":"","_kad_post_sidebar_id":"","_kad_post_content_style":"","_kad_post_vertical_padding":"","_kad_post_feature":"","_kad_post_feature_position":"","_kad_post_header":false,"_kad_post_footer":false,"_kad_post_classname":"","footnotes":""},"categories":[2738],"tags":[],"coauthors":[],"class_list":["post-223201","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naring"],"taxonomy_info":{"category":[{"value":2738,"label":"N\u00e4ring"}]},"featured_image_src_large":["https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/wp-content\/uploads\/2025\/07\/es-posible-engordar-por-las-bacterias-intestinales-01-1024x594.jpg",1024,594,true],"author_info":{"display_name":"David Pashley","author_link":"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/sv-se\/author\/david\/"},"comment_info":0,"category_info":[{"term_id":2738,"name":"N\u00e4ring","slug":"naring","term_group":0,"term_taxonomy_id":2738,"taxonomy":"category","description":"","parent":0,"count":43,"filter":"raw","cat_ID":2738,"category_count":43,"category_description":"","cat_name":"N\u00e4ring","category_nicename":"naring","category_parent":0}],"tag_info":false,"wpml":{"language":"sv-se","is_original":true,"original_post_id":223201,"translations":{"sv-se":{"id":223201,"language":"sv-se","is_original":true}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/sv-se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/223201","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/sv-se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/sv-se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/sv-se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/sv-se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=223201"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/sv-se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/223201\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":227780,"href":"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/sv-se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/223201\/revisions\/227780"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/sv-se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/152992"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/sv-se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=223201"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/sv-se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=223201"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/sv-se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=223201"},{"taxonomy":"author","embeddable":true,"href":"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/sv-se\/wp-json\/wp\/v2\/coauthors?post=223201"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"har](\"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/wp-content\/uploads\/2025\/07\/1-01-1-1024x584.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nIdentiska tvillingar, identiska tarmar?<\/h2>\n\n\n\n
Den smala bakterien<\/h2>\n\n\n\n
Forskarna sa…<\/h3>\n\n\n\n
Hur fungerar det?<\/h3>\n\n\n\n
![\"hur](\"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/wp-content\/uploads\/2025\/07\/2-02-2-1024x515.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nHungerhormonet<\/h2>\n\n\n\n
Bakterieskyddare<\/h2>\n\n\n\n
![\"det](\"https:\/\/eu.intelligentlabs.org\/wp-content\/uploads\/2025\/07\/3-02-2-1024x515.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nVad kan jag g\u00f6ra?<\/h2>\n\n\n\n
Vad g\u00f6r jag h\u00e4rn\u00e4st?<\/h2>\n\n\n\n